HAZOP- vs HAZID-studie – när är en mer användbar än den andra?

En kort introduktion till HAZOP och HAZID  

Två vanliga sätt att identifiera och analysera potentiella risker är Hazard and Operability (HAZOP) och Hazard Identification (HAZID) studier. Förutom att förkortningarna är lika, genomförs båda analyserna oftast genom multidisciplinära workshops med deltagare från relevanta discipliner. HAZOP- och HAZID-metodikerna följer också en liknande struktur och är båda kvalitativa riskanalysmetoder. Därför är det inte ovanligt att de två säkerhetsrelaterade studierna förväxlas. Så hur skiljer sig de två studierna åt, och när är en mer lämplig än den andra? 

Vad är en Hazard Identification (HAZID) studie?  

En Hazard Identification (HAZID) studie, också kallad grovriskanalys, är en strukturerad analys av en anläggning för att identifiera potentiella risker i ett tidigt skede av ett projekt. HAZID fokuserar främst på risker som uppstår på grund av yttre faktorer (det vill säga inte på grund av tekniska/elektriska komponenter eller design), planerade aktiviteter eller inneboende potentiellt farliga egenskaper hos utrustningen/processen. Ledord används för att underlätta identifiering av farliga scenarier. HAZID-studien genomförs ofta baserat på en layoutritning eller 3D-modell. 

Vad är en Hazard And Operability (HAZOP) studie? 

HAZOP-studien är en detaljerad, strukturerad, systematisk och kvalitativ metod för analys av en planerad eller befintlig process. Huvudprincipen är att definiera tilltänkt funktion med processen eller designen, och att använda lämpliga förutbestämda parametrar och ledord för att identifiera möjliga avvikelser från normal funktion. Avsikten med designen definierar hur en del av den analyserade processen eller systemet förväntas fungera och dess syfte. Det innefattar design- och driftsförhållanden såsom temperatur, tryck, flöde med mera, samt andra relevanta detaljer. Dessutom ges en förklaring av de styrslingor och den tillhörande logiken som används för att säkerställa att processen hålls inom sina avsedda gränsvärden. HAZOP-studier genomförs oftast baserat på processflödesdiagram (P&ID). 

Likheter mellan HAZID och HAZOP 

Låt oss först titta på likheter mellan HAZID och HAZOP avseende metodik. För både HAZOP-studier och HAZID-studier tillämpas följande arbetsgång: 

• Systemet som granskas delas upp i mindre delsystem kallade noder (ett exempel på en nod är en separator, inklusive inlopp och utlopp). 

• För varje nod används ledord systematiskt för att stimulera kreativt tänkande kring potentiella orsaker och konsekvenser som härrör från identifierade risker relaterade till ledorden. 

• Konsekvenserna bedöms utan hänsyn till eventuella skyddsbarriärer, med fokus på slutlig konsekvens på personal (säkerhet), miljö, ekonomi och/eller anseende. 

• När scenariot och konsekvenserna har definierats görs en identifiering av skyddsbarriärer. En skyddsbarriär är en komponent, ett system eller en åtgärd som förhindrar att ett farligt scenario når sin slutgiltiga konsekvens. Detta inkluderar både förebyggande och reducerande skyddsåtgärder. För anläggningar i drift fokuseras på befintliga skyddsåtgärder. För projekt fokuseras på skyddsåtgärder som redan är implementerade i designen. 

• Om det anses nödvändigt, föreslås åtgärder och rekommendationer i en HAZID och HAZOP. Dessa föreslås när befintliga/implementerade skyddsåtgärder sannolikt inte kommer att förhindra eller reducera en konsekvens eller om det finns en brist i överenstämmelse med lagar och regelverk eller standarder. Processen upprepas sedan för nästa ledord tills alla ledord har gåtts igenom. 

• Båda studierna genomförs i en workshop av ett multidisciplinärt team. 
  

Skillnader mellan HAZID och HAZOP – när är en mer användbar än den andra?  

Även om metodiken och tillvägagångssätten är liknande, finns det praktiska skillnader mellan de två analyserna. Här är en kort översikt över de viktigaste skillnaderna: 

• Hazard Identification-studien fokuserar på att identifiera potentiella risker. En HAZID kan ses som ett mer allmänt verktyg för riskanalys i syfte att identifiera de inneboende riskerna vid en anläggning, på grund av exempelvis placering, planerade aktiviteter/arbetsmoment (lastning, lossning, bearbetning, etc.), mängder av kemikalier som finns på platsen, och deras (farliga) egenskaper, samt andra externa händelser (bränder, översvämningar, åska, etc.) som kan påverka anläggningen. HAZID är normalt startpunkten för andra riskbedömningar och bör normalt utföras så tidigt som möjligt i ett projekt. 

• För en HAZOP (Hazard and Operability) är fokus på att identifiera potentiella risker relaterade till en process och hur anläggningen är avsedd att driftas (till exempel normala temperaturer, tryck, flöden, etc.). Syftet är således att identifiera potentiella avvikelser från normal funktion, och hur processen är utformad för att hålla driftsparametrar inom säkra intervall och förhindra att överskridandet av dessa gränser medför farliga konsekvenser. 
  

• En HAZOP-nod definieras som en del av ett processystem, till exempel från ett utlopp från en pump till en separator. En HAZID-nod definieras normalt som ett område, till exempel en modul eller ett våningsplan. 
  

• Parametrar/ledord för en HAZOP är standardiserade för processystem, till exempel Tryck (Högre/lägre), Temperatur (Högre/lägre), medan ledord för HAZID bör täcka ett bredare spektrum av risker (exempelvis Utsläpp, Kollision eller Extremt väder); 
  

• Resultatet från en HAZOP används för att vidareutveckla ett processystem och implementera skyddsbarriärer. En HAZOP är också ofta startpunkten för en djupare analys av olika instrumenterade säkerhetsfunktioner genom t.ex. en LOPA (Layers of Protection Analysis). Resultatet från en HAZID kan användas för designförbättringar t.ex. i layouten, som input till barriärhantering etc. 

Slutsats och sammanfattning 

För att sammanfatta är riskanalysmetoderna likartade men tjänar olika syften; båda studierna följer en liknande metodik och genomförs av ett multidisciplinärt team, men genomförs vid olika stadier av ett projekt och fokuserar på olika aspekter av risk.  

HAZID används huvudsakligen för att identifiera risker, oavsett var de härrör från (externa faktorer, inbördes placering av utrustning/moduler eller potentiellt farliga kemikalier), medan en HAZOP fokuserar på risker som uppstår på grund av processutformningen och hur den kan avvika från normal funktion. Därför kommer ledorden som används i studierna att skilja sig åt, där HAZID-ledorden kan inkludera mer generella ledord som "brand och explosion", "fallande föremål" osv. En HAZOP kommer främst att ha ledord relaterade till processen, såsom "hög temperatur", "inget flöde", "låg nivå" osv. En HAZID rekommenderas i ett tidigt skede, som input till senare faser och designutveckling, medan en HAZOP utförs när processutformningen är mogen på P&ID-nivå. 

Slutligen kan resultaten från studierna användas för olika ändamål. En HAZID kan användas som input till förbättringar av allmän layout och säkerhetsstrategier och kan fungera som grund för ytterligare barriärhantering genom t.ex. genomförande av en Bow Tie-studie. Å andra sidan kan en HAZOP användas för att vidareutveckla ett processystem, t.ex. för att öka driftsäkerheten eller för att addera skyddsbarriärer. Dessutom används HAZOP ofta som en start för ytterligare analys av säkerhetsinstrumenterade funktioner (t.ex. via en LOPA).